logga

                                  

Byggnadsminnet Ryttarens torvströfabrik:

 

fabriken

1. Torvströfabriken. Den utgörs av tre delar – en torvlada, ett presshus och ett balmagasin. Nuvarande fabriksbyggnader är placerade på samma plats som de ursprungliga, men är uppförda 1947, sedan fabriken totalförstörts efter en brand nyårsafton 1946. Samtliga tre byggnader är målade med Falu rödfärg och har sadeltak täckt med sinuskorrugerad plåt.

 

      • Presshuset är den högsta byggnaden. Den är 15 meter hög och uppförd av stolpverk på plintar av sten och betong. Fasaden består av locklistpanel och fönstren är av trä, vitmålade och småspröjsade. Byggnadens mått är 10 x 12,6 meter. I anslutning till presshusets västra gavel finns en lastningsbyggnad, där torvutlastningen till vagnar på det numera borttagna stickspåret från stambanan kunde ske i skydd för väder och vind. Träbyggnaden har pulpettak klätt med sinuskorrugerad plåt.
      • Torvladan är också uppförd på plintar av sten och betong. Stolpverkskonstruktionen är klädd med slät panel. Ladan har två våningsplan. På den övre våningen lossas torvvagnarna, sedan de uppfordrats via en ramp på byggnadens östra gavel. På markplanet lagras torven och matas därifrån in till presshuset. Torvladan är 10 x 33 meter.
      • Balmagasinet har stensockel och plintar i sten och betong. Väggarna är byggda i stolpverk och klädda med slät panel. Byggnaden har två våningar. På övervåningen lagras torvbalar och markplanet med jordgolv används som reservdelsförråd. Balmagasinet är cirka 10 x 30 meter.
    rampen

    Torvströfabrikens maskinutrustning:

        • Linspel för uppfordring av torvvagnarna till ladans övre plan.
        • Ewartskätting i torvladans botten för inmatning av torven i rivaren.
        • Torvrivare.
        • Mullkvarn.
        • Skopelevator som för den rivna torven till sikten.
        • Sikt för uppdelning av torven till olika kvaliteter.
        • Två balpressar tillverkade 1947 – ej i drift.
        • Två säckpressar tillverkade 1964.

Samtliga maskiner, förutom de båda tryckluftsreglerade säckpressarna, drivs via remtransmissioner från en axelledning i presshuset.

 

Maskinhuset

2. Maskinhuset. Den enda kvarvarande byggnaden från starten 1906. Byggnaden uppfördes ursprungligen för att härbergera den ångmaskin som drev maskineriet i torvladan och presshuset. Maskinhuset är byggt av tegel på betongsockel. Pulpettaket är täckt med enkelfalsad galvaniserad plåt i skivtäckning på underlag av gles träpanel. De stickbågiga fönstren av järn är spröjsade. Två av dessa har igensatts, varav ett är flyttat till en innervägg. Utanför byggnadens nordöstra hörn har en bastu sekundärt byggts av lättbetongblock. Ingången på maskinhusets östra sida har ett sekundärt vindskydd av korrugerad plåt. Från norra långsidan går en axel från maskinhusets elmotor in till det intilliggande presshuset. Byggnaden är 16,6 x 7,2 meter.

 

Maskinhusets utrustning:

        • Elmotor ASEA/MRA 26, 65 hästkrafter, för drift av maskinerna i presshuset via en axelledning. Starter ASEA/PTC 39080, 66 kW.
        • Kompressor Atlas Copco från 1963, driven av en ASEA elmotor på 10 hästkrafter. Kompressorn driver säckpressarna i presshuset.
        • Svarv tillverkad av Klöckner, 1940-50-tal.
        • Remdriven pelarborrmaskin av äldre modell. Tillverkare och tillverkningsår okänt.
        • Ässja för smidesarbeten.
        • Transformatorstation med utrustning

 

Sagen

3. Sågen. Byggnadens grund utgörs av plintar i natursten. Fackverkskonstruktionen av trä har brädfodring målad med Falu rödfärg. Sadeltaket är täckt med sinuskorrugerad plåt och de spröjsade fönstren är liggande. I byggnadens östra del finns en öppning för timmervältan. Golvbjälklag saknas och maskinerna står direkt på marken. Sågen renoverades under 2011.

 

Precis väster om sågen låg ett sågspånskjul med tak och väggar av korrugerad plåt och utvändig stomme av enklare stolpverk, som tyvärr rasade in vintern 2009/10 på grund av snötyngden. De båda byggnaderna var förbundna med ett rör för sågspånet. Sågen är 6 x 24 meter och skjulet var 7,6 x 7,6 meter. Skjulet bör om möjligt rekonstrueras.

 

Sågens maskinella utrustning:

        • Cirkelsåg tillverkad 1935 av A. K Eriksson, Mariannelunds Snickeri och Mekaniska verkstad. Typ A.B 60.
        • Elmotor för drift av cirkelsågen. Tillverkad mellan 1919 och 1926 av ElektriskaAktiebolaget ECK, Partille.
        • Matarbord i trä.
        • Sågtumställare tillverkad av AB Nilssén & Westbergs Maskinaffär, Kristinehamn.

 

Traullen

4. Träullsfabriken.  Den består egentligen av flera byggnader som byggts ihop. Fabriken är från 1936 och uppförd dels på betongsockel och dels på plintar av sten eller betong. Huvuddelen av träullsfabriken är av stolpverkskonstruktion med väggar av locklistpanel, målade med Falu rödfärg. Vissa delar är emellertid uppförda i betong med ljus puts. Taken är i huvudsak klädda med sinuskorrugerad plåt men några är täckta med tjärpapp. Byggnadskroppens totala yttermått är cirka 33 x 30 meter.

 

Arbetarbostad

5. Arbetarbostaden ”Bläckhornet”. Träbyggnaden är uppförd 1914 och har idag tre lägenheter. Husets sockel är gjuten i betong och väggbeklädnaden är av rödfärgad locklistpanel. Fasadpanelen är avdelad med en enkel våningslist mellan de två våningsplanen. Det valmade taket är klätt med tvåkupigt tegel. Taket och de båda skorstenarna renoverades 2001. Fönstren utgörs sedan en renovering på 1950-talet i huvudsak av två- eller treluftsfönster utan spröjs. Ett tvåluftsfönster ovanför entrédörren är ursprungligt och spröjsat. Fönstren renoverades 2009 och fasaderna 2010. Moderniseringen på 1950-talet präglar även interiörerna. En viss renovering har gjorts även invändigt, bland annat har nya golv lagts in. ”Bläckhornet” är 9 x 13,5 meter.

 

ekonomibyggnad

6. Ekonomibyggnad. Uthus med dass och vedbodar är troligen byggt 1914 och har regelverkskonstruktion med stående rödfärgad slät panel. Husets pulpettak är täckt med sinuskorrugerad plåt. På södra gaveln finns ett utedass. Ekonomibyggnadens mått är cirka 3 x 18,5 meter. Byggnaden renoverades 2010.

 

Matsal

7. Matsal och kokerskebostad. Enplansbyggnaden är av regelverkskonstruktion och uppförd på plintar med brädgolv. Väggarna är täckta med rödfärgad lockpanel. Sadeltaket är täckt med korrugerad plåt. Byggnaden är 6 x 15 meter.

 

Lokstallet

8. Lokstallet. Byggnaden är troligen från 1913 och är uppförd på stenplintar. Väggarna utgörs av regelverk med rödfärgad locklistpanel. Lokstallet är förlängt på framsidan/östra gaveln, troligen under 1950-talet. Tillbyggnaden har ett något flackare sadeltak och är lägre. Båda takfallen är klädda med sinuskorrugerad plåt. Därtill finns ytterligare en tillbyggnad, under pulpettak av korrugerad plåt, på västra gaveln. Den östra gaveln har två stora trädörrar för loket och hela byggnaden är cirka 4 x 10 meter.  Lokstallet renoverades 2008.

 

Handelsboden

9. Handelsboden. Byggnaden utgörs av en regelverkskonstruktion klädd med rödfärgad lockpanel med vita knutar. Sadeltaket har korrugerad plåt. Under andra världskriget användes en del av byggnaden som handelsbod men är idag förråd. Den är cirka 11 x 3 meter.

 

Oljeboden

10. Oljebod och garagebyggnad. Båda byggnaderna är uppförda med regelverkskonstruktion, klädd med rödfärgad lockpanel. Också dessa byggnader har sadeltak täckt med sinuskorrugerad plåt. Oljeboden renoverades 2007.

 

Torvbanan

11. Torvbanan. Nuvarande bana är i sin helhet nästan tre kilometer lång. Torvbanan är lagd med decauvilleräls vilande på träsyllar och växlarna utgörs av så kallade släpväxlar. För transporterna på banan finns fem lok och ett 20-tal vagnar av olika slag. Av särskilt värde är Harteliusloket, tillverkat för fabriken, och sju äldre vagnar. Utmed torvbanan finns ute på mossen en manskapsvagn, en torvlada och rester av baracker, samt andra spår efter torvbrytningen och efter borttagna torvlador, s.k. ladbottnar.

 

Vagnskjul

12. Vagnsskjulet. Byggnaden utgörs av ett öppet vägglöst stolpverk på plintar och sadeltaket är klätt med sinuskorrugerad plåt. Byggnaden är cirka 8 x 24,5 meter.