Historik ... |
Förmän |
|
Arbetsstyrkan på Ryttaren1908 |
Arbete ute på mossen 1908 |
|
Nils Hartelius
Under 1930-talet exporterade Ryttaren torv bl. a. till USA. När nya tekniker för gödselhantering successivt infördes i ladugårdarna efter andra världskriget försämrades marknaden för ströprodukter i Sverige. Fabriken var då nära en nedläggning. Räddningen kom när Hasselfors Bruk köpte Ryttaren 1964. Hasselfors var vid den tiden i stort behov av fabriker för tillverkning av sina nya torvprodukter för trädgårds-odling, så kallad Solmull. En viss modernisering skedde vid Hasselfors övertagande 1964. Bland annat övergick man från att pressa torven i balar till att pressa i säck. Två tryckluftdrivna pressar installerades för detta ändamål i det nybyggda pressrummet i fabriken. På slutet av 1960-talet rustades torvbanan upp och några lok från andra mossar som Hasselfors ägde flyttades till Ryttaren. Fram till början av 1990-talet gick produktionen sin gilla gång. 1996 slutade Hasselfors att ta upp torv på Ljunghemsmossen och torv kördes i stället med lastbil från Hasselfors till Ryttaren. Detta blev med tiden ohållbart och strax innan jul 1997 pressades den sista säcken på Ryttaren i Hasselfors regi. Fabriken lades ned officiellt under 1998 och 1999 bildades Föreningen Ryttarens torvströfabrik. Fabriken är intressant för att den har behållit sin sekel- lskifteskaraktär under hela 1900-talet och att den tekniska utrustningen, med bl. a remtransmissioner som kraftöverföring, användes ända fram till nedläggningen. Två av de ursprungliga tre pressarna finns kvar idag. Den smalspåriga järnvägen som användes för införsel av torv är i kördugligt skick med lok och vagnar och har under de gångna säsongerna forslat besökare ut på mossen. Idag finns det fyra lok, en arbetsvagn, en snöplog och ett femtontal vagnar, varav fyra används i passagerartrafik. Torvbanan har idag en längd av 3,5 km. Utav dessa trafikeras idag 2 km. Tyvärr hann 3-4 km av torvbanan att rivas upp och avyttras innan föreningen tog över. Sågen, maskinhuset, träullsfabriken, arbetarbostäder med
ekonomibyggnader, matsalen och den lilla lanthandeln finns
fortfarande kvar och skapar bilden av ett litet bruk på
landsbygden runt sekelskiftet. av: Hans Hellman |
|
|
|
||
|
||
Balpress från 1947 |
||
|
||
|
|
|
Förmän verksamma på Ryttarens torvströfabrik |
||
1906-1939
1939-1942 1942-1949 1949-1959 |
Notarius Karlsson
|
|