Ryttarens lok

Gamla lok

Nuvarande lok

Vagnar mm

Varbergsloket.

1913 inköptes ett lok från Varbergs Gjuteri och Mekaniska Verkstad. Troligen motsvarade inte loket de förväntningar man hade eftersom loket redan 1915 var till salu. Om loket verkligen blev sålt vid denna tidpunkt eller inte, förtäljer inte historien.

Möjligen kan Ryttaren varit utan lok åren mellan 1915 till 1919.

Warrantloket

1919 köptes ett 8 hk fotogenlok från Vara Mekaniska Verkstad. Loket kostade 6295 kronor, en ansenlig summa vid denna tid. Loket såldes 1925 till Stockaryds Torvströ AB för 900 kronor.

AD-loket

1924 köptes ett nytt lok. Denna gång från Hans Sommer A/S, Köpenhamn som var agent för Astro-Daimler i Sverige och Danmark. Loket var tillverkat hos Astro-Daimler i Wien och försett med en bensindriven motor på 6 hkr. Inköpskostnaden för detta lok var 2650 kronor. Loket skrotades omkring 1940.
Enligt uppgift hade Hans Sommer fram till 1923 sålt över 100 liknande lok i Sverige och Danmark.

Bilden: Lokförare Ragnar Svensson bjuder barnen Maj, Allan och Birgit på en åktur. Bilden är troligen tagen någon gång 1924-25

BB-loket

Nästa lok inköptes till Ryttaren 1939 från Berg & Co. Mek. Verkstad i Lindesberg (Bergbolagen (BB)). Loket var då försett med en mindre luftkyld bensinmotor. Motorn byttes samma år mot en 2 - cylindrig Pentamotor som försågs med gengasaggregat.

1941 konverterades loket för eldrift. Det utrustades då med Tudor ackumulatorer och en likströms motor från ASEA. Samtidigt påbyggdes en förarhytt. Loket användes ända fram till 1960-talet då det togs ur drift. På grund av den sämre aktionsradien användes loket för transporter från närliggande mossar medan Harteliusloket användes till de lång-väga transporterna från Ljunghemsmossen.

Loket stod sedan avställt några år för att så småningom skrotas.Underredet låg dock kvar vid Ryttaren fram till 1980 - talets mitt då det överfördes till Frövi Industribanemuseum och sedermera försågs med ångpanna och ångmaskin.

De sorgliga resterna av BB-loket, fotograferade på Ryttaren den 15 maj 1977.
 Foto: Janis Priedits

Röde 1.

Sommaren 1948 inlånades ett lok från Röde Mosse Torvströfabrik i Härlingstorp Det var loket Röde 1 som fick göra ett gästspel på Ryttaren.

Produktionen gick då troligen på toppvarv i den, efter branden 1947, nyuppförda fabriken. Man var då tvungen att ta igen den produktion som förlorats under 1947 då torvproduktionen legat nere.
Att låna lok från andra torvfabriker var troligen inget problem. Samtidigt som man var konkurrenter på marknaden hade flera av de stora torvfabrikerna, bl.a. Ryttaren, Röde Mosse, Tore Mosse och Karbo, ett omfattande försäljningssamarbete genom Västra Torv-ströcentralen. 
Loket tillverkades 1917 av Söderbloms Gjuteri AB i Eskilstuna. Det var då försett med en 10 hk fotogenmotor. Denna byttes senare ut mot en bensindriven Chevroletmotor. Av kylarens storlek att döma var loket 1948 försett med Chevroletmotor
Som framgår av bilderna hade man vissa svårigheter att hålla kvar loket på rälsen. Lastarlaget med Ryttarens ständige lokförare, Ragnar Svensson, i spetsen ser emellertid ut att ta saken med ro.

Harteliusloket ...

Inför torvbanans utbyggnad, 1953-54, konstaterades att BB - lokets ackumulatorer inte hade kapacitet för de långa transporterna från Ljunghems- och Ekelundsmossarna. Att skaffa ett nytt lok blev således nödvändigt.
Man beslöt då att i egen regi tillverka ett lok. Uppdraget gick till ingenjör Måns Hartelius. Måns, broder till Ryttarens dåvarande VD Hans Hartelius, var verksam vid Volvo i Göteborg och där ansvarig för Volvos program för utveckling av militära fordon. (http://www.terrangbil.net/v2_info.asp?category=27)

Lokets chassi byggdes kring en stålram och försågs med individuell hjulupphängning för att nå maximal följsamhet på spåren och därmed slippa urspårningar. Som kraftkälla valdes en 2 - cylindrig Pentamotor. Kraftöverföringen gjordes elektrisk - mekanisk. Via en mellanaxel och kilremmar driver motorn en generator som alstrar ström till en elektrisk motor. Från den elektriska motorn överförs kraften via kedjor till hjulaxlarna.
Detta ger mjuka starter, ryckfri gång och steglös variation av hastigheten.

Bland övriga finesser kan noteras:

-  Smörjning av samtliga drivkedjor sker inifrån
   förarhytten via rörledningar.
-  Sandning kan utföras från förarhytten, även
   detta via rörledningar till samtliga hjul.

Lokets generator är av ASEA:s tillverkning och
levererar 70 Volts likström med en maximal effekt av 11.2 kw. Pentamotorn byttes 1968 ut mot en Volvomotor av typ B16 på 60 hk. Loket som fortfarande används som ordinarie driftslok, kallas i dagligt tal Harteliusloket.
Vid fabriken finns det ytterligare fyra lok.

Modell av Harteliusloket

Här är ett par bilder på Harteliusloket i modell. Det är en amerikansk modellbyggare som tagit fram förlagan till modellen
Modellen på bilden har byggts av Roger S. Jansson i Frövi.

Modellen av Harteliusloket
är nu färdig. foto: Roger S. Jansson 

Hasselforsloket ...

Hasselforsloket lånades in år 2000 från Hasselfors Garden att användas som reservlok vid Ryttaren. Loket skänktes senare till Ryttaren.

Loket fick sitt nuvarande utförande vid Hasselfors Bruks Reparationsverkstad i Eda 1958. Loket byggdes så lätt som möjligt (ung. 700-800 kg), anpassat till förhållandena på den då nyöppnade Sandhagsmossen i Närke.
Spårvidden är 600 mm och drivkällan en Volkswagen industrimotor (25 hk). Transmissionen är mekanisk och utgörs av en 4- växlad växellåda och en separat växellåda för fram och back samt kraftöverföring till hjulen via kedjor.

Ursprungligen byggdes loket på Nora Bil- & Motorverkstad. Hasselfors beställde 1942 två likadana lok därifrån till sina torvfabriker i Porla och Stockås. På grund av bränslebristen under det då pågående världskriget utrustades loken för batteridrift. Spårvidden var ursprungligen 500 mm på båda loken.

Nora Bil & Motorverkstad (Stockåsloket)

Nora Bil & Motorverkstad (Porlaloket)

Selandersloket ...

Selandersloket byggdes ursprungligen vid Selanders Mekaniska Verkstad (SMV), Bjärnum, 1945. Spårvidd 600 mm. Loket har därefter blivit ombyggt flera gånger vid olika verkstäder. Senaste ombyggnaden gjordes vid en mekanisk verkstad i Stockaryd 1983 då det försågs med en 2-cylindrig Deutzmotor och hydraulisk kraftöverföring.

Loket har sedan dess varit stationerat på Ryttaren och använts som reservlok. Utöver dessa lok har ytterligare ett antal lok funnits kortare eller längre tid vid fabriken. Hasselfors flyttade nämligen lok mellan sina fabriker allt efter behov.

(text: Karl-Hugo Fogelberg

Porlaloket ...

Övrigt rullande material ...

Torvvagnar

I samband med utdelandet av utmärkelsen Årets Industriminne kördes samtliga sju torvvagnar ut på torvbanan Dessa brukar normalt stå uppe i torvladan.

Efter turen på spåret .....

Torvvagnarna spelades senare upp via rampen till torvladan

Passagerarvagnen

från Hasselfors uppställd på spåret mot uddarpsmossen.

Den nygamla vagnen ...

Vagnen byggdes ursprungligen vid Holmstedts mekaniska verkstad i Stockaryd och användes för torvtransporter till Hasselfors torvströfabrik i Stockaryd. Vagnen har under våren 2002 byggts om till passagerar-vagn för att transportera besökare vid Ryttarens torvströfabrik.

Ingången har gjorts så bred att man utan hinder kan köra ombord en rullstol eller permobil. Ombyggnaden har gjorts i samarbete med Arbetsmarknadsenheten i Falköping och Lackmästarna, Håkantorp.

Foto: Hans Hellman / juli 2007
Manskapsvagnen i reparerat skick.

Snöplogen